Tess Williamsson är en bokslukande drömmare vars hjärta bankar lite extra för Alba, dagens Skottland. Hon är en extrovert introvert som älskar fantasy och trivs bra i tystnaden. Idag skriver Tess om nördiga bokmässor – du kan läsa mer om Tess och följa henne här.

Jag kommer ihåg min första mässa som det var igår, fast det var år sedan. Efter en tråkig tid med Covid då man som nybakad författare inte hade speciellt många läsarkontakter, om några alls, kom tillfället att kliva ut ur sin ”comfortzone”. Närcon vinter.

Jag körde långt och nervositeten ökade med varje mil. Då jag inte hade en aning vad jag gav mig in på var mina förväntningar låga men blotta tanken att prata bok med främlingar fick mitt hjärta att bulta och händerna att darra.

Måhända var det inte den bästa mässan att börja med, då deltagarna efter alldeles för lång tid utan varandra, var mer intresserade av att umgås och köpa små klistermärken med katter på än att lägga pengar på en bok. Även om försäljningen var låg, för att uttrycka det snällt, var det en upplevelse att få träffa läsare och nörden i mig njöt till fullo av alla dessa fantastiska kreationer.

Närcon vinter har jag aldrig besökt igen då det inte var mitt forum riktigt och inte heller dess sommarvariant. Dock hoppas jag få besöka Närcon sommar i år, om allt går vägen. Min första mässa gav mig blodad tand och efter dess har jag varit på många mässor. Både ”vanliga” mässor och mässor med mer ”nördinriktning”.

Även om det var en upplevelse att besöka bokmässan i Göteborg och släppa en bok där, måste jag erkänna att de nördiga mässorna passar mig bättre, som Sci-Fi world och ComicCon. För mig har det varit lättare att hitta läsare på den typen av mässor eller konvent och det är ganska skönt att slippa få nedlåtande blickar bara för att man skriver fantasy. Jag vet inte hur många människor som har frynt på näsan åt enbart ordet fantasy och vidhållit att det inte är något som är värt att läsa. Att inte behöva försvara ens val av genré eller försöka förklara att all fantasy inte innebär drakar, hober eller trollkarlar och istället få prata om det som ligger mig närmast om hjärtat gör att jag väljer konvent med likasinnade. Det är manna för min själ. Samtalen med fantasyläsare om gemensamma böcker man älskar ger mitt hjärta vingar.

Mässor är ett fantastiskt sätt att nå ut och att visa att man finns, men för mig är det viktigt att vara selektiv i vilka jag väljer. Dels för att min självkänsla får sig en törn när jag kommer hem med lika många böcker som jag hade med mig och dels för att jag ska orka. Mässor tar energi även om rätt mässor fyller en till brädden med glädje och får nörden under ytan att blomma ut. Någon gång ska jag våga cosplaya. 

Mer nördiga mässor åt folket!

Tess Williamsson